firefighttjejen- framtiden är min..

i trånga utrymmen... det är inte min grej kan jag säga.. om jag hade fått elimenera ett obehag.. antingen mörker eller det trånga utrymmet så hade det nog gått lättare idag... fy fanken va tufft det var! Det första huset var som ett litet U, där var inredningen gjort av trä... ramper upp och ramper ner, sväng höger här och sväng vänster här, högre i höjd på något ställe och lägre på ett annat.. det andra huset kallas för pannkakshuset.. där skulle vi klättra upp på en hög stege och komma upp på taket.. ner igenom en lucka och åla oss fram till nästa lucka så att vi kom ner på ett annat plan och där var det lite lägre i taket.. sedan till nästa avsats och slutligen till det sista där det var riktigt lågt i tak... pust... det tredje huset var mera som en mörk-svart källare... där vi kunde gå på knäna och skulle ta oss igenom.. men på vägen fanns det en docka i ett rum som vi skulle hitta.... när vi hade hittat den så skulle vi fortsätta ut... jag gick först och såg ett ljus.. och blev överlycklig.... ääää.. jag hade gått tillbaka till ingången.. alltså fel håll... bläää.. sista stationen idag var en kulvert.. inget svårt.. men jag var rejält trött av min förkylning, huvudvärk och annat skit.. så jag gick utan mask.... sedan var det slut..... tjoho!... ingen var gladare än jag... fy  va jobbigt, tufft och påfrestande det var... nu ligger våra blöta och svarta larmställ i tvätten... förhoppningsvis..
Jag är trött, har ont i skuldran, mår helt enkelt skit och ska vila nu... förhoppningsvis så har jag det lugnt på telefonfronten en stund.... pust!