firefighttjejen- framtiden är min..

Konfirmation i Bromölla.. min systerdotter har konfirmerats.. körde från Göteborg vid 07:15 och var framme lagom till 10:30.. kyrkan ligger två stenkast eller hellre ett kast med tennisboll från systers hus, så vi parkerade hemma hos henne och gick sedan tillbaka till kyrkan.. tur att vi kom in vid 10:33 för det fanns inte många platser kvar.. kollade efter släkten.. såg inte en enda... men när vi gick in mot bänkraden så satt alla uppradade snyggt och prydligt.. det var bara min äldsta syster som satt i motsatt hörn, längst in..
Gillar väl inte kyrkan speciellt så jag frågade kyrkovärdarna hur länge vi skulle sitta där... 1,5 h!!! pust...
Prästen var en kvinna med "basröst" och faktiskt.. sorry att behöva säga så.. men vi skrattade gott när hon talade.. tänk dig en mansröst som pratar iiiiii slllllllow motioooooon... äntligen.. kl. blev 11:00 och klockorna ringde eller som Vincent sa.. "-är det klockorna som plingar?"
Istället för det gamla traditionella "förhöret" så hade konfirmanderna valt att ha frågesport med "publiken".. jag gillar sådant så jag tänkte att jag skulle vara med.. hahaha... när frågan ställdes skulle den som kunde svaret ställa sig upp.. och säga svaret... trodde jag... MEN... så var det inte.. nja.. jo, vi skulle ställa oss upp men inte säga svaret förrän någon konfirmand kom fram med micken....ups.. Första frågan var.... ????? Idas bror? jag tyckte att jag var snabb... det var nämligen så att vi hade fått ett program där alla konfirmanders namn stod... jag hade sett att det stod Ida Mårtensson och efter hennes namn stod Tim Mårtensson.. så jag trodde att de var syskon... iallafall så kom ju min systerdotter fram till mig.. hon blev ganska paff att det var jag som skulle svara för det hade hon nog inte hajjat när jag ställde mig upp... jag fick säga svaret i micken och naturligtvis så svarade jag .... TIM... sedan viskade jag till henne (Rebecca).. om det var rätt svar.. hon skakade på huvdet och sa "-det var fel svar...rätt svar.. Idas SYSTER heter Emil" hmmz... hon sa fel och jag svarade fel... haha.. Emil tänkte jag...aha, Idas bror Emil... (Emil i Lönnerberga)... vi fattade ingenting och undrade varför de inte hade sagt något som kunde kopplas till detta.. för vi hörde inte det... jaja.. gjorde bort mig lite där... men det skulle ju kunna vara TIM då de hade samma efternamn.. hahaha...annars så kunde vi alla svaren men vi ställde oss inte upp mera...

När vi kom hem till syster så åt alla... jag satte mig med Rebecca och vid tårtan lite senare så satt syster, mamma och Håkan.. vid samma bord och snackade lite.. blev nog så för jag hade ingen lust att sitta inomhus när solen sken.. vi satt på altanen.. där var det skönt och vi kunde titta ut mot tomten och studsmattan... ungarna hoppade där i ett par timmar... de enda vuxna som hoppade var jag och Robert och ungarna gillade det skarpt... haha.. fanken va skoj det var... det var första gången jag hoppade och när jag sedan klev ner från mattan så kändes det som om benen fortfarande hoppade... haha..  När vi skulle köra hem så såg jag ett hus som hade den färgen som jag vill måla här hemma så, spontan som jag är så klev jag ur bilen och knackade på... helt otroligt.. men när killens huvud stack ut genom dörren så sa jag direkt.. "-dig känner jag igen"... -jasså säger killen..."-känner jag dig???" jag svarade "-ja, det tror jag att du gör... du är väl från Sibbhult?" det visade sig att killen som bodde i huset var Pelle Karlsson från Sibbhult... vi gick på samma högstadieskola... ganska komiskt faktiskt...vi fick färgnumret av honom sedan körde vi hem till Göteborg..


Rebecca i mitten..


En grattiskram från mig..


Jag är på gång.. första gången på en studsmatta...


jag har de mest konsiga hopp..


men roligt hade jag och även barnen.... haha..


Mina söta syskonbarn... Josefina & Karolina..


Girlpower..